Digitalisering, ett förändrat ledarskap och ett allt mer medialt samhälle leder till att kraven på företag, ledningsgrupper och chefer att agera etiskt rätt har blivit allt större. Det är lätt att säga att man står bakom viktiga frågor i samhällsdebatten – men för att tas på allvar krävs det att man faktiskt efterlever det man säger att man står för.
Forbes har under början av 2021 skrivit artiklar om hur snällhet kommer att få en viktigare roll under 2021 och om hur egenskaper som modighet och medkänsla kommer att vara en förutsättning för ledare som styr organisationer i tiden efter corona.
Pandemin har varit en katalysator för tankar kring hur vi påverkar världen. Något som kan leda till en större vilja att hjälpa till, och en vilja att vara en god samhällsmedborgare och att bidra till “the greater good”.
Samtidigt tror jag att det också handlar om en mer långsiktig utveckling. I dagens mediala samhälle finns det ett större utrymme för tillgängliga förebilder som visar att det går att göra skillnad, ett exempel är Greta Thunberg, som framför allt många unga har tagit till sig som en god förebild. I takt med att yngre generationer, som jag tror är mer värdedrivna, kommer in på arbetsmarknaden har också kraven på företag och ledare blivit större.
Utsuddade gränser mellan privatliv och arbetsliv
Ytterligare en faktor som spelar in är digitaliseringen som vi har genomgått under de senaste tio till femton åren. Gränserna mellan yrkesliv och privatliv suddas alltmer ut till följd av digitaliseringen, vi har blivit mer individualistiska och vill exempelvis inte ägna hela dagarna åt något som inte känns meningsfullt.
Hur kan det då se ut i praktiken hos företagen? Sakfrågor, som att arbeta för klimatet och för kvinnors rättigheter, är två exempel som engagerar många och som företag ställer sig bakom. Men för att företag ska uppfattas som trovärdiga så måste de “walk the walk” och våga stå för det i alla delar. Att ta fram en strategi är det enkla, det är att leva efter det som är det svåra.
För företag kan det bland annat innebära att man behöver ta affärsmässiga beslut som inte är gynnsamma ekonomiskt, men som man ändå väljer att ta då det innebär att man lever upp till de målsättningar man har satt upp. Beslutet om att ett företag ska stå för vissa frågor förutsätter att det finns en genuinitet och ett äkta engagemang hos ledningen. Slutar det med floskler och buzzwords, som kanske ser och låter vackra men som inte genomsyrar verksamheten på allvar, så landar man lätt i att det istället uppfattas som falskt och påklistrat.
Anställda ställer högre krav på sina chefer
Vad blir konsekvensen för de företag som inte lever upp till dagens efterfrågan på att företag ska ha en moralisk kompass? Jag tror att deras employer brand kommer att försvagas. Tittar vi på den svenska marknaden så har det under de senaste åren varit arbetstagarens marknad. Det bidrar till trenden att vi blir allt mer värdestyrda. Företag som inte arbetar aktivt med frågan om hur de kan bidra till ett bättre samhälle kommer i längden att bli mindre attraktiva i potentiella arbetstagares ögon. I tjänsteföretag är hela prestationen beroende av att man har de vassaste talangerna, kan man inte locka dem till bolaget för att de har ett lågt förtroende för företaget så har man definitivt ett problem.
Kraven på att chefer ska vara goda förebilder har också blivit större, i takt med att chefsrollen förändrats. Historiskt har chefer i mångt och mycket varit en upphöjd person som man som anställd inte har för vana att ifrågasätta. Idag har vi mer av ett coachande och mänskligt ledarskap. I och med att chefer har blivit lite nedmonterade hierarkiskt så ställer också de anställda större krav. Det finns en mer utbredd syn av att “ska du leda oss så måste du vara bättre än oss alla andra på att ta de beslut som är etiskt korrekta”.
Hanna Eidem
Operativ chef & Partner
Kort om Hanna
Hanna är partner på Brightmill och har tidigare arbetat som rekryterare, bolagsjurist och vd, samt har flerårig styrelseerfarenhet från ideell sektor.
