Hem

>

Insikter

>

Intervju

Intervju med

Einar Botten - HR-direktör, Spendrups

När Spendrups HR-direktör satte ned foten mot nazismen

Einar Botten - HR-direktör, Spendrups

Publicerad:

När NMR valde att aktivera sig i Grängesberg tog Spendrups tydligt ställning mot de högerextrema krafterna. ”Vi har fått mycket positiv feedback för vårt ställningstagande”, säger HR-direktören Einar Botten.

Bryggeriverksamhet och den lilla bruksorten Grängesberg är en historia med gemensamma anor. När Louis Spendrup köpte det lokala bryggeriet 1923 hade det redan varit i drift i 26 år. Sedan dess har produktionskapaciteten ökat drastiskt; från 700 flaskor öl om dagen till 400 miljoner liter dryck – allt från Norrlands Guld, Mariestads och Heineken till Loka, Briska och Nygårda – om året. Dock fördelat på tre anläggningar runt om i Sverige.

Enligt Einar Botten, HR-direktör på Spendrups, är det lite annorlunda att vara en arbetsgivare i en bruksort:

– Här är grannarna och kompisarna i idrottslaget dina kollegor. Du jobbar med samma personer som du möter i affären, säger han.

När Nordiska Motståndsrörelsen, NMR, mitt under valkampanjen 2018 valde att öka sin aktivitet i just Grängesberg orsakade det oro och obehag bland invånarna.

– De körde kampanjer och stod exempelvis vid Konsum och ICA. I och med att de visade sig ute i samhället påverkades såklart våra anställda och samhället som helhet – inte minst då vi en stor arbetsgivare på orten, säger Einar.

Sedan dess har Ludvika och Grängesberg tillsammans, helt tvärpolitiskt, stått upp mot de högerextrema krafterna.

– Hela civilsamhället har organiserat sig. Kyrkan, skolan, politiker, idrottsföreningar och andra organisationer har gått man ur huse, gått i parad, deltagit i möten i skolor och kyrkor – tydligt visat att man står för något annat än vad nazisterna gör. Det är ett fantastiskt engagemang som har kommit ut av det hela, säger Einar.

En dag beslutade sig en grupp knuten till NMR för att stjäla och elda upp Spendrups regnbågsflaggor. Då beställde företaget omgående in nya flaggor. Einar konstaterar att det var en självklar markering från Spendrups sida med tanke på att man tydligt engagerat sig för HBTQ-rörelsen.

– Det var ett ställningstagande vi menade allvar med och då fanns inte alternativet att vi skulle vika ner oss. Det var ett ställningstagande för mångfald och allas lika värde. Vi köpte nya flaggstänger med lås som var uppe på några dagar. Det var en substantiell ståndpunkt från början och det står vi för.

Varför är det viktigt att ni som storbolag i orten tar upp kampen mot främlingsfientligheten?

– Vi är en stor arbetsgivare i södra Dalarna. Det är klart att det finns en viss egoism inblandad när vi tar den här kampen eftersom vi är beroende av att vår region är attraktiv och att man pratar positivt om platsen som ett ställe man vill bo kvar i eller vill flytta till. Ska vi kunna kompetensförsörja behöver regionen ha ett gott renommé när vi ska rekrytera människor. Sedan handlar det ju också om våra medarbetares arbetsmiljö, de som redan jobbar hos oss vill känna att vi är en arbetsgivare som står för rätt saker.

Tillsammans med ABB, Högskolan Dalarna och Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet sponsrar ni ett forskningsprojekt om rekrytering till våldsamma och extrema miljöer. Hur är ni involverade?

– Vi har engagerat oss i projektet och går in och sponsrar med en halv miljon kronor över fyra år. För oss som är ett relativt litet familjeföretag är det rätt mycket pengar. Vi kommer att få del av de kunskaper som skapas i projektet, och det är positivt för oss.

Har ni märkt att det har blivit enklare att rekrytera och behålla folk i regionen i och med att ni aktivt försöka skapa en annan bild av Ludvika?

– Vi har förbättrat vårt renommé i regionen, men vi kan inte säga att vår markering mot nazisterna har gjort det en viss procent lättare att anställa. Däremot har vi fått mycket positiv respons på att vi vågar kliva fram och engagera oss, svarar Einar.

Han avslutar med att lyfta fram ett konkret bevis:

– Jag höll ett anförande i ett möte i Ludvika den 1 maj 2019. När vi för några veckor sedan anställde en tjänsteman uppgav hon att hon hade hört mig prata där. Hon sa att det var det som gjorde att hon blev nyfiken på vad vi står för och som fick henne att söka jobb hos oss. Det kändes fint, tycker jag.

Dela gärna!

Mer

insikter