Spelreglerna på arbetsmarknaden har ändrats drastiskt de senaste åren. Från att se arbetet som ett långsiktigt äktenskap har man istället ungefär samma inställning till jobbet som till att dejta. Arbetsgivarna värderar kompetens högre än lojalitet och den förespeglade friheten i konsultuppdraget lockar fler och fler till att bli egna. Vi talar förstås om gigekonomin.
Begreppet gigekonomi exploderade under 2010-talet. Digitala plattformar som förmedlar korttidsuppdrag får ofta stå som affischnamn för denna gren av arbetsmarknaden. Men själva arbetsformen, att ta jobbuppdrag på visstidskontrakt, har funnits långt innan smartphones och appar.
– Egentligen kan man säga att det är tillbaka till framtiden, säger Maria Norbäck, docent i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Innan industrialiseringen jobbade ju alla i princip som konsulter och med sitt hem som utgångspunkt. Man var exempelvis en snickare eller smed som gjorde uppdrag åt andra. Det här med att ha en arbetsplats och en arbetsdag med fasta tider har bara varit norm i lite mer än hundra år.
Maria har forskat på just gigekonomin och framförallt vad den innebär för frilansjournalister. Men de gemensamma nämnarna med övriga konsulter och uppdragstagare är många. Maria betonar att gigekonomin inte lever i ett parallellt universum till den vanliga marknaden. Nej, det är en flytande gräns. Det som gör den intressant däremot, menar hon, är att den är som den vanliga arbetsmarknaden “on steroids”. De tendenser som finns där, förstärks ytterligare på konsulternas marknad.
Vad finns det för strömningar i vårt samhälle som gör att gig-ekonomin har fått ett sådant uppsving? Vem eller vad är motorn?
– Det handlar främst om hur kulturen och förhållningssätt till vårt jobb har förändrats. Specifik kompetens och erfarenhet trumfar ibland numera lojalitet inom företaget när man rekryterar chefer. Förut pratade man om att lojaliteten till företaget var det viktigaste, och anställda jobbade mot guldklockan. Detsamma gällde för rekryteringen till den innersta kretsen, ledningsgruppen, som helst skulle göras i de egna leden.
Hon menar att parallellt har även människors förhållningssätt till arbete ändrats i en liknande riktning. Numera pratas om en portföljkarriär, där det inte handlar om att klättra på stegen internt i ett bolag. Istället byter man jobb ofta och kapitaliserar på sina erfarenheter. Jobbet har blivit ett sätt att självförverkliga sig själv i ett samhälle som i övrigt har blivit allt mer individualistiskt, samtidigt som möjligheterna till livslånga anställningar blivit färre.
– Men förändringarna i människors attityder till jobbet sker inte i ett vakuum. Det påverkas också av hur politiker gärna talar om och lyfter fram entreprenörer som ett ideal. Samtidigt har populärvetenskapliga böcker som Free Agent Nation av Daniel H. Pink och Pamela Slims Escape from Cubicle Nation eldat på drömmen om frihet och att få vara egen. På gott och ont.
Maria menar att kulturförändringarna i samhället och näringslivet också är anledningen till att interimschefer har blivit mer eftertraktade.
– Det tror jag hänger ihop med hur synen har ändrats på vem som får tillträde till den innersta cirkeln. När jag studerade ekonomi på 1990-talet pratade man mycket om affärshemligheter och att företagande handlar om lojalitet. Nu har man släppt på det där lite, och i större utsträckning kollar företag på andra variabler när man ska rekrytera till ledningsgruppen. Det är viktigare att få in personer med olika erfarenheter, helt enkelt.
Slutligen, hur ser framtiden ut för den rörliga arbetskraften?
– Gigekonomin är här för att stanna, och den utveckling vi har sett de senaste åren kommer att fortsätta. Önskan om flexibilitet och mer individanpassade alternativ till fasta anställningar kommer fortsätta vara hög hos både företagen, och även hos vissa individer. En rapport från USA visar till exempel att arbeta som konsult kommer vara den vanligaste anställningsformen om tio år. Även om motsvarande uppskattning inte har gjorts för den svenska arbetsmarknaden, talar allt för att vi går en liknande väg.
